Adaptiv farthållare, filavåkningsvarnare och filhållningsstöd är exempel på funktioner som minskar risken för allvarliga trafikolyckor. Trots detta är det många förare som inte använder systemen. I en undersökning från Folksam angav mellan 23 och 30 procent av förarna, beroende på system, kunskapsbrist som en orsak till att de inte använder systemen. 

Andra upplever att funktionerna påverkar körningen negativt. Systemen anses som störande för körupplevelsen eftersom de bland annat varnar för ofta eller gör ingripanden som upplevs som onödiga. 

Men vilka risker tar vi – både för oss själva och andra trafikanter – när vi väljer bort dessa system? Joakim Bruhn, utbildningsansvarig på Stora Holm Trafikövningsplats i Göteborg, menar att hjälpmedlen inte är något som ska undvikas av bilförare.

– Att använda den adaptiva farthållaren innebär att du håller ett säkert avstånd till bilen framför dig. Utgå från den klassiska tresekundersregeln för att veta vilket avstånd som du bör hålla under bra förhållanden. Är det halt eller andra svåra förhållanden ska du utöka till fyra sekunder, säger han.

Många tror att den adaptiva farthållaren bara hör hemma på landsvägar, men enligt Joakim Bruhn fungerar den lika bra i andra trafikmiljöer.

– Som förare ska du använda den jämnt, gärna på vägar som är lätt att köra för fort på. Inte bara landsväg, den går mycket väl använda på en femtioväg också. 

Filavåkningsvarnaren är ett annat system som väcker blandade reaktioner hos förare.

– Det har blivit standard att den är aktiv på alla nya bilar. På lite äldre bilar måste du själv sätta på och av den, men nu är det ett krav från EU att systemet ska vara aktiverat när du startar bilen.

Filavåkningsvarnaren kan upplevas som störande i vissa trafiksituationer. Till exempel på mindre landsvägar med tydliga mitt- och sidomarkeringar kan systemet ibland upplevas som ryckigt.

– Det finns tillfällen då man kanske vill stänga av den. Om du kör på en väg med mittmarkeringar kan det upplevas som att systemet trycker dig ut mot högerkanten när du egentligen vill hålla dig i mitten. Jag ser dock ingen anledning att stänga av den i stadstrafik, säger Joakim Bruhn.

Attityden till systemen kan hänga ihop med att tidigare versioner upplevdes som mer påträngande än dagens.

– I de tidiga modellerna med den här typen av system kunde varningarna var högljudda och kunde upplevas som störande. Men nu har det förändrats och varningarna är mer subtila och tystare. I dag fungerar det på ett helt annat sätt, säger han.

Joakim Bruhn poängterar avslutningsvis att ökad förståelse och acceptans är avgörande för att tekniken verkligen ska bidra till en säkrare körupplevelse. 

– Det kanske låter lite hårt, men för vissa handlar det om att acceptera att systemen oftast är bättre än en själv.